När den sista vagnen har passerat


När den sista vagnen har passerat

När den sista vagnen har passerat

Fundersamt blickade hon ut genom fönstret. Världen utanför tycktes helt plötsligt så förändrad. Kunde det bero på att hon nu hade ändrat inställning till den och till sitt liv? För det mesta brukade hon ”följa flocken” och inrätta sig i ledet i ett försök att passa in. Hon hade alltid varit sådan så långt tillbaka hon kunde minnas, förutom i sin ungdom när hon för det mesta gjorde tvärt emot vad alla andra gjorde.

– Visst är livet en berg- och dalbana, tänkte hon och suckade tungt. Och vilken placering man väljer i banan – längst fram, i mitten eller i slutet beror helt enkelt på vilken dagsform man har och vilket skede av livet man befinner sig i just då. Hon nickade tyst vid tanken och fortsatte sitt filosoferande.

– Idag kanske jag väljer den första vagnen för att nyfiket kunna se vad som döljer sig bakom nästa krök. Man vill vara FÖRST om att uppleva allt. I morgon kanske jag väljer den sista vagnen för att ”förhala livets framfart” och dra ut på det. Eller så sätter jag mig i mitten för att det kvittar vilket som. Att det får bli som det blir.

– Varför inte hitta på något nytt och tänka i helt andra banor? Om jag låter den sista vagnen passera utan att kliva i, kanske kommer det ett nytt tåg med andra vagnar vilka leder mot nya mål att upptäcka. Hon log vid tanken och nickade sakta, likt en bekräftan till den nyvunna insikten. Hon skulle låta den sista vagnen passera utan att kliva i. För vem kunde ju riktigt veta vad som skulle ske härnäst? – Kanske det skulle komma ett nytt tåg. Och om det nu inte gjorde det så hade hon ju i alla fall vågat chansa.

14 thoughts on “När den sista vagnen har passerat

  1. Tänkvärda ord där du fångade mig direkt. 🙂 Min fantasi gick igång och tänkte mig en vidareutveckling av filmen ”Slide doors” ? Först din inledning och sedan separata kapitel där hon gör på olika sätt i varje kapitel där besluten får skilda konsekvenser. Någon riktigt dramatisk där det sker en tågolycka. Rozie. <3. Du har inte tid att jobba det närmaste året. Skriv boken! Gör du inte det snor jag idén av mig själv.
    Kram Bosse

    Liked by 1 person

  2. Du fångade mig också här, alla har vi nog stått där bakom gardinen och funderat….
    Det där med författarskapet skall du ta en allvarlig fundering över tror du skulle fånga många läsare, oavsett vad du väljer att skriva om för du fångar en med orden.

    Kram på dig ♥

    Liked by 1 person

    • Tack, sötaste Comsi Comsa. Visst har vi alla funderingar över livet lite då och då. Det är ju så föränderligt. Och många gånger står man alldeles rådvill över vilka beslut man ska ta i olika situationer. Och man kan aldrig veta om det är RÄTT beslut man tar när man väl har bestämt sig. Det man trodde var ett bra beslut kan resultera i en rak ”käftsmäll” (symbolik). En hand som man sträckte ut i all välmening kanske får ett ”knivhugg” tillbaka som tack. (Även det, symbolik). Huvudsaken är att man har försökt att ta alla goda chanser i livet, försökt rätta till misshälligheter och ställa tillrätta så långt det är möjligt, än att inte våga alls.

      Vissa saker kan man inte göra någonting åt, och då är det bara att lägga det åt sidan.

      Författarskapet har jag inte tid med, ej heller ork. Jag känner att jag måste försöka fokusera på det viktigaste i livet, eftersom det är alldeles för kort. Välja ut de små guldkornen i det…
      Kram, finaste, och tack för att du kikade in till mig. ❤

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s